Guide till ekologisk grönsaksodling: del 3

 

I förra delen av min guide till ekologisk grönsaksodling gick jag igenom hur man ska tänka när man väljer vad man ska odla. Har man en bra jord går det att odla det mesta, har man en sämre jord kan man alltid förbättra den så att man kan odla det mesta.

Idag ska vi prata om vad en växtföljd är, varför den är nödvändig och hur man planerar den.

En växtföljd innebär att du roterar de olika växtfamiljerna på dina olika odlingsstycken under flera år. Ett stycke som du odlade potatis på första året kommer det inte att odlas potatis på igen på flera år, utan andra grödor kommer att komma och gå på detta stycket.

Anledningen till att man använder en växtföljd, eller växelbruk som det även kallas, är att förhindra jordtrötthet. Med jordtrötthet menas två saker, skadegörare i jorden och urlakning av näring. Se exemplen nedan:

Odlar jag morötter på ett odlingsstycke ett år kan dem drabbas av morotsflugan vars ägg övervintrar i jorden till nästa år. Odlar jag då morötter på samma odlingsstycke nästa år igen, nästa år igen osv. kommer angreppet av morotsflugan att öka markant och till sist kommer det vara så omfattande att jag inte kan odla morötter längre. Även andra skadegörare, som svampar, kan övervintra i jorden till kommande år.

Odlar jag en gröda som använder mycket av ett speciellt näringsämne på samma stycke år efter år försvinner snart näringsämnet ur jorden. Då går det inte att odla grödan längre och jag har förstört balansen i jorden. Det kan bli jobbigt att få rätt på jorden igen.

För att undvika jordtrötthet bör växtföljden helst vara så lång som möjligt. Minst fyra år bör det gå innan en gröda kommer tillbaka till ett odlingsstycke igen. Ett vanligt antal år är sex år. Inte nog med att du skyddar din jord från jordtrötthet, du får även en bred variation av olika grödor. Det innebär att missväxt av en viss gröda inte är lika förödande, du har många andra grödor som kan ha gått mycket bättre. Dessutom är det roligt med ett brett sortiment.

När man planerar växtföljden i de olika odlingsstyckena delar man in dem i växtfamiljer. Växter inom samma växtfamilj har tendens att drabbas av samma sjukdomar. Drabbas din jord av klumprotssjukan, som går på växtfamiljen Brassicaceae (Korsblommiga växter, kålväxter), kommer du inte att kunna odla någon kålväxt alls under många år. Drabbas du av selleriflugan kan din palsternacka drabbas av den kommande år, båda växterna tillhör växtfamiljen Apiaceae (flockblommiga växter). Därför delar man in odlingsstyckena efter växtfamiljer. I nästa inlägg, som kommer att handla om frö, kommer jag att beskriva några växtfamiljer.

Här ser ni ett exempel på en växtföljd:

	Bädd 1	Bädd 2	Bädd 3	Bädd 4	Bädd 5
År 1	Apiaceae	Alliaceae	Brassica	Fabaceae	Solanaceae
År 2	Solanaceae	Apiaceae	Alliaceae	Brassica	Fabaceae
År 3	Fabaceae	Solanaceae	Apiaceae	Alliaceae	Brassica
År 4	Brassica	Fabaceae	Solanaceae	Apiaceae	Alliaceae
År 5	Alliaceae	Brassica	Fabaceae	Solanaceae	Apiaceae

Odlar du med en växtföljd tar du ditt ansvar som odlare, att hålla jorden i gott skick och hindra skadeangrepp på växter i många år framöver. Nästa inlägg kommer att handla om fröer. Tills dess, planera en riktigt bra växtföljd!