Guide till ekologisk grönsaksodling: del 2

I förra delen av min guide till ekologisk grönsaksodling gick jag igenom hur man känner igen olika jordarter utifrån kornstorlek. Dagens inlägg handlar om vilka grödor som passar till vilka jordar. Har ni inte läst del 1, eller kommer ihåg den dåligt, rekomenderar jag er att gå tillbaka och läsa den.

När man har lärt sig hur de olika jordarna är uppbyggda är det dags för att fundera på vilka grödor som passar till vilken jord. För att det ska bli lättare att förstå hur du ska tänka, se exempeln nedan:

Exempel 1: Sandjord

Jag har en sandig jord som inte innehåller humus, mullhaltiga ämnen. Det innebär att min jord är porös och håller både vatten och näring dåligt. Morötter är en gröda som inte kräver mycket näring och inte trivs i en för blöt jord. Morötterna vill kunna sträcka på sig, så att de blir stora och fina. Det är alltså givet att odla morötter på en sandig jord eftersom att den uppfyller morötternas krav.

Jag vill även odla vitkål. Vitkålen är en växt som kan bli mycket stor, den är näringskrävande och har ett större vattenbehov än morötter. Min sandjord innehåller inte mycket näring och håller inte vatten särskilt bra. Det är alltså inte idealiskt att odla kål.

OBS! Det går att odla vitkål på en sandig jord, men jorden är inte idealisk för det. För att lyckas bättre med vitkålsodling på sandjord bör mycket organiskt material tillsättas. Det gör att det finns större näringsresurser i jorden och att jorden håller vatten bättre. Genom jordförbättring kan vi lyckas mycket bra med vår kålodling.

Exempel 2: Lerjord

Jag har en lerjord som inte innehåller humus, mullhaltiga ämnen. Det innebär att min jord är kompakt och håller vatten och näring extremt bra. Kål är en växt som kräver mycket näring och växer ovan jorden. Så länge lerjorden är så pass porös att kålen kan sträcka ut sina rötter är det en idealisk odlingsjord för kål. Lerjoden tillhandahåller både den näring och vätska som kålen behöver.

Jag vill odla potatis. Potatis är en måttligt näringskrävande gröda och själva potatisen växer under jord. Med min lerjord kommer potatisen få svårt att expandera och utvidgas. Om jorden är kompakt kommer potatisen inte att kunna sträcka på sig, svälla och ge en god skörd. Potatis är ej idealiskt.

OBS! Det går att odla potatis på en lerjord. Tillsätt mycket organiskt material som bryts ner till humus. Tillsammans med maskar, svampar och andra levande organismer luckrar och luftar det jorden och gör den till en bättre jord för rotgrönsaker.

Avslutning

Det är viktigt att man som odlare inte ger upp på några grödor utan att ha gett det ett helhjärtat försök först. Det går att odla allt sålänge man kontinuerligt arbetar med jordförbättring. Det viktiga är att resonera kring vad det är man vill odla och vad det ställer för krav på jorden.

Genom att tänka logiskt förstår man att rotgrönsaker inte trivs i en kompakt jord och att näringskrävande grönsaker inte trivs i en för lätt jord etc. Se till grödornas behov och fundera på ifall din jord kan uppnå dem. För att ta reda på hur de olika behoven ser ut för de olika grödorna vill jag ge er ett tips om en bok:

Lena Israelsson har skrivit en bok som heter "Köksträdgården" som jag använder mig av. Det är en mycket läsvärd bok och svarar på många frågor kring odling. Tänk på att mycket information finns att hämta på internet och i framtiden kommer jag att skriva en del om olika grödor och deras behov.

Till nästa inlägg i serien får ni tänka på vad ni vill odla i sommar, för då ska jag berätta om hur man planerar sin växtföljd med hjälp av lite illustrerande bilder. Jag kommer även att tipsa er om en fröfirma som säljer ekologiska frön till ett mycket bra pris.

Ha det gott!