Guide till ekologisk grönsaksodling: del 1

Det här är första delen i min serie "Guide till ekologisk grönsaksodling" och idag berör vi ämnet marklära. Det är viktigt att veta vilken jord man har att göra med när man bestämmer sig för att börja odla. Anledningen till att det är viktigt att veta är att det underlättar för dig när du ska välja vilka växter du ska odla. Dessutom är det bra att veta för att kunna utvärdera och åtgärda problem som uppstår under odlingssäsongen, jorden kan vittna om mycket.

Den absolut största beståndsdelen i din jord är mineralämnen, det vill säga korn i olika storlekar som släppt från berggrunden. Beroende på kornstorleken är jordarterna annorlunda, se nedan för att lära dig de olika jordartsklassificeringarna utifrån kornstorleken.

Jordart                                Partikel, diameter

Grus, grov                          20-6 mm

Grus, fin                             6-2 mm

Sand, grov                          2-0,6 mm

Sand, mellan                      0,6-0,2 mm

Mo, grov                             0,2-0,06 mm

Mo, fin                                0,06-0,02 mm

Mjäla, grov                         0,02-0,006 mm

Mjäla, fin                            0,006-0,002 mm

Ler                                      0,002 mm

För att förenkla förklaringen av de olika jordarterna delar vi in dem i fem olika kategorier.

Sandjorden är porös och lättarbetad på grund av sin stora kornstorlek. På grund av att sandjorden är så porös blir det lätt för rötter att sträcka på sig, därför trivs rotfrukter extra bra på sandig jord. På våren värms jorden snabbt upp, men blir även sämre värmehållande på hösten. Tyvärr är sandjorden även dålig på att hålla vatten och näring.

Tillför organiskt material (gräsklipp, gödsel, kompost) för att förbättra sandjorden. Genom att öka mullhalten i jorden blir den ännu porösare och bättre på att hålla näring och vatten. Om du täckodlar ökar du den vattenhållande förmågan ytterligare.

Grovmo har liknande egenskaper med sand men håller fukt bättre än sandjorden. Förbättra din grovmo genom att tillföra mycket organiskt material, till slut har du en perfekt trädgårdsjord.

Finmo är annorlunda från grovmo. Den håller fukt mycket bättre än grovmo och har en grynig struktur. Problemet med den gryniga strukturen är att den lätt slås sönder vid jordbearbetning eller regn och bildar en skorpa på jorden. Skorpan kan bli så hård att frö som grott inte orkar tränga igenom skorpan.

Följ jordförbättring för lerjordar för jordförbättring.

Mjäla är näringsrik och vattenhållande på gott och ont. Det kan bli så att mjäljorden blir för bra på att hålla vatten, det resulterar i att jorden blir blöt, kompakt och kall. En kall jord tar lång tid på sig att värmas upp på våren. Dessutom kan jorden få syrebrist ifall den är för kompakt och har för mycket vatten i sig, då överlever inte växterna.

Följ jordförbättring för lerjordar för jordförbättring.

Lerjorden har minst kornstorlek, den är kall, blöt och näringshållande. Förutom att lerjorden är kall och blöt är den även väldigt känslig för att packas av tunga maskiner eller om du går på jorden för mycket. Var noga med att inte gå på odlingsbädden och speciellt inte när det är blött i jorden. Ska du använda större maskiner, jordfräs, traktor eller liknande måste du se till att det är torrt i jorden och att du inte arbetar med den i onödan.

På hösten bör du vända jorden och luckra djupt med en grep. Kylan och frosten kommer att spränga sönder jordkakorna under vintern. Jorden luftas och luckras.

För att förbättra en lerjord ska du tillföra mycket organiskt material och använda dig av täckodling för att få igång maskar och andra luckrande organismer i jorden. För att luckra jorden ytterligare kan du odla gröngödslingsväxter som luckrar djupt, de tillför organiskt material, gödslar och luckrar jorden.

Arbeta aldrig på jorden i onödan på grund av risken för packning, om du har tydliga gångar mellan odlingsbäddarna slipper du gå på jorden.

Tillsätt aldrig sand i en lerjord, det kan sätta igen jorden totalt så att den blir hård som cement.

Svaret på de flesta jordförbättringsfrågor är organiskt material. Genom att tillföra gödsel, gräsklipp, kompostmylla, löv etc. gör du jorden lucker, luftig och bra på att hålla näring och fukt. Den blir inte lika känslig för att packas och alla levande organismer som gödslar och luckrar jorden åt dig, exempelvis maskar, stortrivs.

Hur vet jag vilken jord jag har?

Nu vet du vilka jordar som finns och hur man förbättrar dem på ett lätt sätt. Det kan dock vara bra att veta hur du känner igen de olika jordtyperna, jag använder mig av ett rulltest.

Plocka upp jord och fukta den lätt så att den går att rulla ut mot ett platt underlag. Rulla ut ditt jordprov tills det går av på mitten, upprepa några gånger och du kommer märka att jordprovet går av vid ungefär samma tjocklek varje gång. Se i tabellen nedan för att bestämma jordart:

Jordart                                Tjocklek

Sand                                   Går ej att rulla

Grovmo                              Går ej att rulla

Finmo                                 4-6 mm

Mjäla                                   4-6 mm

Lera                                    1-3 mm

Känn även på jorden och försök att urskilja kornstorlek med ögat. Ju grövre kornen är, ju närmre sandjorden är din jord. Ju mindre kornen är, ju lättare går det att rulla. En lerjord kan du trycka i handen och när du öppnar handen har du ditt handavtryck i jorden. Det kan ta några försök, men försök att känna på olika jordar på olika ställen så lär du dig snabbt.

PS. En jord jag inte tog upp är moränjord, som är en blandning av alla kornstorlekar. Anpassa jordförbättring utifrån vilken jord den liknar mest.

Tills nästa gång, ha det trevligt med jorden!